Så håll mig hårt min älskling nu. Vaknar staden långsamt, för jag är full igen. Så skiten bara känns. En soluppgång. En iscensatt soluppgång. Sju timmar med buss för att se den soluppgången. Sju timmar hem. Händer som formar hjärtan i luften. Mot scenen. Jag tror det var delfiner också, iscensatta delfiner. Det var så en gång. Nu är det bara det här. Och just nu känner jag bara för att gråta över allting. För du valde henne och inte mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar